Sen onsdagseftermiddag, telefonsamtal mellan herr Juhlin och fru Zetterberk.
Själv handlade jag på hemköp, min brors val, blä!
DU slapp ju iaf gå in på ica, och låta alla minnen av herr Hortlund hoppa på dig… Ica-interiören får mig alltid att tänka på denna man.
Jag tänker ständigt på den mannen!
Jag med! ser honom speglas i fönstret och så vänder jag mig hastigt om, men möts bara av intet.
Han kommer nog förfölja oss länge, det är väl bara att inse…
Jag har lärt mig leva med honom, sätter till och med fram en extra gröttallrik om mornarna.
Ja jag brukar alltid lämna ena tandborstsmuggen ledig.
Men aldrig ett spår av tandkrämssaliv nere i botten på den? Den är som ny?
Ja man skulle inte kunna tro att det gått tre år sen jag köpte den.
Har han hängt med dig så länge?
Ja det måste ju vara det, med tanke på att det var så längesen jag köpte muggen.
gosh! känns som att han kom in i mitt liv typ förra veckan eller så… läskigt!
Ja så känns det för mig med! Jag har väl inte insett hur fort tiden har gått. Och vad har hänt? Vart tog tiden vägen? Kanske tog den en sista-minuten till Moskva.
kanske… jag har då ingen annan förklaring… jag känner mig bestulen på tre år minus en vecka. det är vad herr Hortkund har gjort oss!
Hortlund, inte Horkund, TYP.
Men är inte Hortlund även en horkund?
Det där har jag inte fått bekräftat.
Men det skvallras om saken. Han kanske inte är den fina mannen han ger sken av att vara.
Nej, visst är kavajen alltid väl stärkt och byxorna har sina prydliga pressveck, men under de fina kläderna döljer sig månne en mer karaktärssvag man än vad Fru Hortlund anade när hon sa “ja” i Örkelljunga Folkpark den där våren.
Nu gastade glassbilen till här utanför.
Då måste du ju springa ut!
Nej för fan.
Jag väntar på korvbilen.
Någon som skulle passa utmärkt till en sådan chaufför är fru Holmén!
Verkligen! Hon är “tokig i korv” som man säger.
Vi kanske skulle ta och starta ett sådant företag, vi skulle nog tjäna många pengar på det!
Ja, eller hur! Vi kan höra med fru Holmén om hon vill vara omslagsflicka!