Sweeties for fru Mårtensson

Personalen på ICA har diskuterat fru Mårtenssons plötsliga godishysteri nu den senaste veckan. Det började med att hon i onsdags stegade in och köpte 6 hg godis av lite blandade sorter. Ingen tänkte så noga på det. Dagen efter kom hon in strax efter lunch och köpte 7 hg. Så fortsatte det tills igår då hon kom in inte mindre än tre gånger och köpte 13 hg, 24 hg och slutligen 78 hg. Naturligtvis undrar man vad som står på.

När fru Mårtensson kommer hem bryr hon sig inte om att ta av sig skorna, utan springer raskt ner i källaren, in i det speciella rum som hon har inrett som en godisaffär. Hon har hittat gamla lösgodishyllor på loppis och håller nu på att fylla dem med sort efter sort. Hennes egna lilla godisbutik, dit hon kan fly när den gråa vardagen blir allt för påträngande.

En otippad inredning

Fröken Molin och hennes mor är på väg till det stora gula huset som ligger uppe på kullen. Det är egentligen bara fröken Molin som har ett ärende dit, hon ska överlämna en av sina tavlor som hon har målat. När hennes mor hade fått nys om detta var hon bara tvungen att följa med. Det huset hade hon och sin man gått förbi ett stort antal gånger och ett så vackert hus måste ha en makalös inredning. Så här stod de nu utanför dörren båda två, fröken för att sälja sin konst och hennes mor för att helt enkelt snoka.

När dörren öppnas står där en liten, ganska rynkig, men till synes allert dam, iklädd en storblommig klänning och gråa raggsockor. Hon ser ut att vara i 70-års åldern.  Hon hälsar glatt och fru Molin försöker genst dölja den avsmak som stiger inom henne då hon får syn på en stor, brun porslinhund sitta och stirra på henne precis innanför dörren.  Fru Molin frågar om det är möjligt att man kan få ta en rundtur i detta ofantligt vackra hus? Det får hon givetvis och hon ångrar sig ganska snabbt att hon följde med. Det är som rödbetssallad på glass, det går bara inte ihop.  Överallt står porslinsfigurer, de flesta föreställande hundar. Inga färger matchar, det är rosa, orange, gult, grönt, blått och framför allt brunt och det är överallt. Det finns inte en enda liten fläck som är neutral i detta hus. Det ligger kläder lite här och var, i köket hittar fru Molin en skosula i fruktskålen, en slips i skafferiet och på hatthyllan ligger förra årets julgran.

Detta får givetvis hela grannskapet veta inom loppet av ett dygn och vid nästa släktträff diskuteras detta vilt. Fru Molin är förfärad.

Omyndigt i rådhuset

Astrid Hasselqvist har idag omyndigfärklarats av borgmästare Hjortspene sedan det visade sig att 98,7% av alla röster på Christer Sjögren kom från utkanten av kommunen, närmare bestämt från Astrids stuga. Hon brände hela sin färmögenhet på att ta Christer till globen men uppges vara lyckligare än någonsin. “Viva la communista” skrek hon medan hon fördes in i rådhuset innan den cermoniella omyndigförklaringen, där den lokala dansbandsgruppen Helmertsch uppträdde i pauserna medan publiken knaprade kanapéer så att det ännu nu ikväll finns stänk av tjockt saliv på rådhustapeterna.

Ostbågsyra på Stortorget

Fru Mortberg sågs natten till idag hoppa runt fontänen på Stortorget med en maxi-påse ostbågar som hon strödde kring sig som konfetti. Anledningen till glädjeyran var naturligtvis att Christer Sjögren gick vidare till finalen i Melodifestivalen. Hon bjöd raskt in tre tyska turister som hade stannat till med husbilen för att kissa bakom Helenius och James Boutique för ökad Hygiêne.

Schweden hast immer varit ein guut land, väste en av de tyska männen fram medan han höll ett ex av Amelia mot sin barm.

Herr Onkström passerade i just denna stund, per permobil, Stortorget för att ta sig hem till sin svägerska som tidigare under kvällen hade ringt honom frekvent. Han hade dock inte märkt detta då han sms-röstat för fulla muggar på Amy Diamond. När Melodifestivalen äntligen tagit slut och Amy hade korats såg herr Onkström att han mottagit ett sms från sin svägerska som meddelade att hon fastnat med näsan i köksfläkten under lördagsstädningen (oturligt nog var hennes make på ett konvent om kongresser just denna helg, annars så var det han och ingen annan som hade hand om spisen, köksfläkten och kryddhyllan den här veckan). På Stortoget stötte herr Onkström emellertid på patrull då han som sagt ångade på med en kanonkulas hastighet tvärs över torget och slirade till i en hög av fru Mortbergs maxi-ostbågar. Permobilen sladdade till och for som en projektil in genom skyltfönstret till Åhlanders Fisk. Där blev Herr Onkström liggande bland kolja och halvsnorrad braxstrudling till extrapris medan tyskarna storögt stod och glodde.

Herr Onkström tappade minnet och blev forslad till den pensionerade sjuksköterskan Hillevi Straandh som plåstrade om honom och sprejade lite au de cologne på hans ulsterrock som luktade starkt av havets delikatesser. Det var ungefär här som det åter ringde på dörrenhos fru S. Det visade sig vara Herr O:s svägerska som hängt med näsan i köksfläkten och till slut lyckats kasta ett saltkar ut genom fönstret rakt på förbipasserande pensionerade doktor Helmer Ottander som sprang in till hennes räddning. Näsan hade dock blivit en smula uttänjd och det var då Helmer kom att tänka på Hillevi, som jobbat under hans regi på det glada sextiotalet. Så stod de där alla fyra i Hillevis vardagsrum och tittade på varandra med hakorna en bra bit nedanför genomsnittet tills svägerskan hittade den tappade fattningen och började banka på Herr Onkström och förebrå honom för att han inte körde med dubbat såhär under vintermånaderna. Herr Onkström medgav gärna, såhär i efterhand, att det var dumt men att inget gick att göra åt saken nu och att hon faktiskt passade i att ha en så stor näsa, det matchade liksom hennes stora fötter. Så gick tugget vidare tills alla skiljdes åt under vänskapliga former.

Skit i samlingen

Herr Ålberg är ju känd här i byn sedan länge för att ha samlat allt skit under naglarna och lagt i en burk i en herrans massa år. Igår skulle han skänka sin samling till hembygdsmuséet under en liten cermoni i Albanska parken. Överhembygdsgårdinnan Justitia Öfverbatt och Herr Å stid uppe på en provicorisk scen som plötsligt brast under dem och det gick så illa att glasburken med samlingen gick sönder och blandades med skit från marken. Samlingen är nu förstörd och det rapporteras att man kommer ha en stol där trötta besökare kan vila sig på platsen där Herr Ålbergs lilla podium skulle ha stått.

Korta armar blir längre

Forskare Eva-Tuva Skjiöld höll idag en spännande föreläsning på stadens universitet. Det har nämligen visat sig att de mänskliga armarna är något otillräckliga, till exempel när storfiskare ska tala om hur stora fiskar de sett. Eva-Tuva håller dock i detta nu på att söka patent på ett par groteska spindelarmar som kommer hjälpa till vid sådana situationer. Bolinders snickerifabrik är tillverkare och produkten kommer år 2010.

Sexnovell på vift

Laurinia del Rhode Island, lärarinna vid grundskolan här i stan, har idag satt in en annons i Dagbladet angående en försvunnen portfölj. Rykten gör gällande att hennes grova sexnovell, samt inspirerande lektyr i form av senaste Cosmopolitan samt Strindbergs Röda Rummet, ligger med i väskan, tillsammans med en gräddbakelse som enligt uppgift fungerar som någon sorts litterär afrodisikum.
Dagbladet undviker att spekulera i frågan men slänger upp en femtusing till den som lämnar in portföljen till Dagbladets redaktion istället för till polisen.

Polisen, i sin tur, söker Laurinia del Rhode Island som enligt uppgift inte har setts till sedan hon via bibliotekets faxmaskin skickat in annonsen till Dagbladet. Hon lämnade sin pudel bunden utanför Stadsbiblioteket.
Bibliotekarieinna  Louise Geffblad hälsar att lärarinnan även har tre försenade böcker, varav en faktiskt väntas av en annan låntagare.

Herbhert Viklander
Chefredaktör Dagbladet

Nakendansören tillbaks

Den mystiske nakendansören är tillbaks i stan! Senast igår sågs han pressa sina håriga skinkor mot skyltfönstret till Åhlanders Fisk. Vittnet var Helmer Tillander, tidigare SM-mästare i jojo med tights, och han försökte ta upp jakten på Naken-Mannen, som alltså tog till flykten.

Färden gick över stockar och över sten bortåt Juhlanders där Helmer Tillander (trots sin goda kondis) tappade bort de bleka skinkorna.

Arnie Åhlander, kassabiträde och ansvarig för bläckfisk, har idag fått skura skyltfönstret hela morgonen och hälsar att det luktar fisk.

Petrus Nilsander
Hobbyspanare

Lemlästning vid Apoteket

Tidigare idag tillkännagavs det att Idol-Danny, som nu har blivit Låt oss dansa-Danny, har skickats till hospitalet med en skadad fot. Kan han inte ställa upp i tävlingen imorgon riskerar han att diskas. Vid lunchtid idag demonstrerade därmed Församlingen Klumpfot, med sporadiskt andlige ledare Warubii Hugadi, utanför Apoteket.
– Det låg kanyler precis överallt, skrev Warubii i ett SMS till Dagbladet tidigare idag.
Under demonstrationen skadades tre stycken församlingsmedlemmar, en blev knockad av den nya Apoteks-dörren (som nu har tryckknapp för öppnande) och två fastnade med sina klumpfötter i parkerade cyklar.
Det ryktas att Simskolan Ruggugglorna kommer att demonstrera å dessa tre medlemmars vägnar imorrn vid lunch.
– Plakaten står och torkar nu, ropar Elfrida de Coq från tvärs över gatan.

Alice Johansson
Stadens Dagblad

Mopedolycka hos Olaussons

Jag såg unga FRÖKEN Hortlund åka förbi på sin flakmoped och krascha rakt in i familjen Olaussons spaljé! Allt bara mejades ned, och farmor Hortlund, som satt på flaket fick hela koftan sönderriven av rostaggarna! Koftan hade förresten inhandlats till ett mycket fördelaktigt pris nere i Hon-med-det-lila-hårets konfektionsrörelse. Och en sådan volt som gamla farmor Hortlund presterade efter denna formidabla tvärnit, från hisnande 30 km/h till 0 av den samma, ja det har vi inte skådat sedan Sommarkampen ’79 då majestätet minsann var här i stan och klippte band och matade igelkottar.
Det rapporteras dock att unga fröken såväl som den äldre mår som de förtjänar.